Exempel på svensk-arabisk kodväxling

2016-05-07
Taggar: -linguistics
Längd: medium

Update 2019-02-08 — Exempel nu i omvänd kronologisk ordning med senaster först.

Det följande är intressanta och/eller lustiga exempel på spontan svenska-arabisk kodväxling som jag noterat i min omgivning. Listan utvidgas kontinuerligt i och med att ny data tillkommer.

I de glosserade exemplen nedan är de arabiska elementen angivna i kursiv text och de svenska elementen i upprätt text. Längst ner på sidan finns en lista med förkortningar.


  • 2019-09 – A.

    vet du vad jag ḥlim‑de
    vet du vad jag dröm‑DÅTID
    Vet du vad jag drömde?
  • 2019-08 – A.

    aʿṭā‑ni min il‑kəbāb il‑äcklig
    gav.3M-mig av BES-kebab BES-äcklig
    Han gav mig av den äckliga kebaben.
  • 2019-02 – A.

    ʿāmil‑a ʿaḍāfir jätte ṭwaal
    gör.PART‑F naglar jätte lång.PL
    Hon har gjort jättelånga naglar.
  • 2018-05 – A. Om en buss som inte har påstigning på den här hållplatsen.

    hāy b‑yi‑n‑tar
    den.här inte IND‑3MS‑PASS‑tar
    Den här tas inte./Man kan inte ta den här.

    Passivformer används ofta modalt i arabiska för att ange att något kan göras, inte bara att det görs. Den svenska verbstammen tar bär böjt endast för tempus. När det används i en arabisk kontext behöver talaren därför förse det med den grammatiska information som på arabiska är obligatoriskt för ett finit verb utöver tempus, dvs. modus, person, numerus och genus, vilket sker med arabiska prefix.

  • 2018-02-09 – A.

    det finns som du kan tištarī-hun av minn‑i
    det finns som du kan 2MS.köpa‑dem av från‑mig
    Det finns [några] som du kan köpa av mig.

    På arabiska är pronomina suffigerade till prepositioner, som i minn‑i ‘från‑mig’. Talaren växlar här till svenska med prepositionen av efter det arabiska verbet tištarī‑hun ‘du köper dem’. Tydligen kan man inte på den svenska prepositionens hänga på det arabiska suffigerade pronomenet ‑i ‘mig’ (*av‑i). Talaren måste därför upprepa prepositionen på arabiska för att lägga till det arabiska suffigerade pronomenet och få en syntaktiskt fullständig mening. Detta resulterar i en dubbel preposition, först på svenska och sedan på arabiska.

    (I talarens svenska kräver verbfrasen det finns inte ett explicit subjekt.)

  • 2017-09-10 – A.

    har du sett min mobil ši?
    har du sett min mobil någonting?
    Har du sett min mobil?

    Svensk mening med en efterställd arabisk frågepartikel.

  • 2017-04-26 — A.

    ana jag måste sticka snart
    jag jag måste sticka snart
    Jag måste sticka snart.

    På arabiska kan man mycket mer fritt än i svenska topikalisera, dvs. placera ett ord i början av meningen för att ange dess ämne. Det topikaliserade ordet är inte syntaktiskt bundet till satsen. Här topikaliserar talaren meningen med ana ‘jag’ och växlar sedan till svenska med en sats som inleds med “jag”, så att pronomenet jag yttras två gånger efter varandra, först som en arabisk topikalisering och sedan som ett svenskt pronominalt subjekt. Utan kodväxlingen mellan de två “jagen” hade meningen varit ogrammatisk både på svenska och arabiska (*Jag—jag måste sticka snart och *ana—ana baʿd šway lāzim rūḥ).

  • 2016-08-08 — A., om en kaktus i vardagsrummet.

    hay ʿam tväxa maʿʾūl
    den.här PROG 3FS.växer inte vettig
    Den här växer jättesnabbt.
  • 2016-08-03 — Jag.

    vi går och n‑baddil‑den awwal ši
    vi går och 1PL‑byter‑den första sak
    Vi går och byter den först.

    Jag trodde inte jag var kapabel till avancerad intersentential kodväxling, så hör jag mig kläcka ur mig den här meningen om hur vi bäst bör planera rutten i ett köpcentrum. Meningen övergår till arabiska efter och (som här är en complementizer till verbet och inte en konjunktion). Det svenska objektspronominet -den är suffigerat till verbet i enlighet med arabisk syntax.

  • 2016-05-29 — A.

    iḏa minʾūl såhär
    om 1PL.säger såhär
    Om vi säger såhär: …

    Direktöversättningen till (syrisk) Arabiska av det svenska uttrycket om vi säger såhär för att presentera ett förslag eller en hypotetisk situation, iḏa minʾūl hākaḏa/hēk, är idiomatiskt inkorrekt. (Möjligen kan man säga iḏa minʾūl innu … ‘Om vi säga att …’) Kodväxlar man till svenska mitt i uttrycket följer det svenska idiomatiska regler och blir därmed acceptabelt. Detta tycks vara vad som har hänt här.

  • 2016-05-05 — A.

    ʿind‑u ktīr afkār innu yaʿmal saker och ting
    hos‑honom mycket tankar att 3MS.gör saker och ting
    Han har många tankar om att göra saker och ting.

    När man lär sig ett nytt språk når man förr eller senare en fas där man börjar bli flytande genom att utveckla en repertoar av fraser som ofta överanvänds. För talaren i det här exemplet var saker och ting en sådan fras. Hen är nu helt flytande i svenska och frasen hänger fortfarande kvar även när hen pratar arabiska, antagligen också för att det inte finns någon bra arabisk fras som fyller samma funktion.

  • 2016-04-30 — J. angående en bekants lägenhet.

    ʿam yaʿmil‑l‑u renovera u‑biddu yabīʿ‑u
    PROG 3MS.gör‑PREP‑den renovera och‑vill.3MS 3MS.sälja‑den
    Han håller på att renovera den och ska sälja den.

    Den här specifika talaren använder väldigt ofta i arabiska kontexter “dummy”-verbet ʿamal ‘göra’ följt av ett svenskt infinitiv för att konsturera verb. I exemplet ovan yaʿmal renovera. Med den här strategin skulle till exempel frasen b-thoppu av i exemplet ovan kunna formuleras b-yaʿmalu hoppa av.

  • 2016-04-29 — A., angående svårigheter med polisyrket.

    ktīr min‑hum ʿam yihoppu av
    finns många av‑dom PROG M.hoppa.PL av
    Det är många av dem som hoppar av.
  • 2016-04-21 — A., angående en murgröna på balkongen.

    xallī‑ha t sol šway grann
    låt‑den 3FS.få sol lite grann
    Låt den få lite sol.
  • Inget datum — A., angående alternativa resvägar.

    ana bi‑l‑annars bāxuḏ al‑bāṣ raqm xamsa
    jag PRE‑BES‑annars 1S.tar BES‑buss nummer fem
    Annars tar jag buss nummer fem.
  • 2010 — Ung kvinna till väninna på Foodland, nära Värnhemstorget i Malmö.

    naštari godisiyyāt?
    1PL.köper godis.ADJ.PL
    Ska vi köpa godis?

    Det är oklart varför talaren först adejktivifierar ordet godis med ändelsen iyy i samband med pluralbildningen.


Förkortningar:

1 första person
2 andra person
3 tredje person
ADJ adjektiv
BES bestämd artikel
DUA dualis
F feminin
M maskulin
PART particip
PASS passiv
PL plural
PRE preposition
PROG progressiv aspekt
S singular