Antalet arabisktalande i Sverige: ursprungsländer och historiskt utveckling
Jag fick nyligen en fråga från en journalist om hur länge det funnits en arabisktalande minoritet i Sverige. Detta fick mig att börja fundera på vad det finns för information kring detta. Sverige för ingen statistik över medborgarnas språk (se Parkvall, 2009 för diskussion). Däremot har Statistikmyndigheten statistik över antalet utlandsfödda personer och deras ursprungsland. Dessa siffror kan ge en indirekt men ända talande bild av antalet arabisktalande i Sverige, hur länge det funnits en arabisktalande minoritet i Sverige, samt vilka arabiska dialekter de talar.
Grafen ovan bygger på sådan data från Statistikmyndigheten. Ursprungsländer är ordnade uppifrån och ner efter storleksordning 2023. Graven visar hur arabiska som minoritetsspråk i Sverige, trots att det nu är Sveriges näst största modersmål (Parkvall 2018), är ett relativt nytt fenomen. Datan innehåller siffror från år 1900, men innan 1960 fanns det endast en handfull personer i Sverige födda i arabisktalande länder (7 personer år 1900 och 57 personer år 1950, varav 50 från Egypten). 1900–1960 är därför utesluten ur grafen. Motsvarande siffra för 1960, första året i grafen, är 197. 2023, sista året i grafen, fanns det enligt Statistikmyndigheten 452,327 utrikes födda personer från arabisktalande länder i Sverige, vilket motsvarar 4,3% av befolkningen.
Dessa siffror är inte en exakt avspegling av antalet arabisktalande personer, framför allt av två anledningar:
-
Personer från arabisktalande länder har ofta andra förstaspråk än arabiska. För de aktuella länderna handlar det framför allt om kurdisktalande från Irak och Syrien och amazightalande från Marocko och Algeriet. Dessa är dock ofta tvåspråkiga och talar då alltså även den arabiska dialekten från sina respektive länder.
-
Det finns många personer som är födda i Sverige och som är uppvuxna i arabisktalande hem och som därför talar arabiska som sitt förstaspråk, så kallade arvspråkstalare. Eftersom de inte är utrikes födda är de inte inkluderade i den här statistiken. Om dessa räknades med skulle den totala mängden arabisktalande bli något högre, speciellt bland de dialektgrupper som funnits i Sverige längre och där första generationen fått barn.
Med dessa förbehåll ger siffrorna ändå en ganska bra bild över antalet arabisktalande och över de arabiska dialekternas representation i Sverige. Vi kan se att den störta gruppen är syrier med 197,000 personer för 2023, följt av irakier med 146,000 personer. Däremot har den irakiska dialekten en längre historisk närvaro i Sverige, från 1990-talet, medan nästan alla syrier anlänt efter 2010. Antalet libanesiska och marockanska utrikes födda har varit stabilt sedan 90-talet. De mindre nations-/dialektgrupperna har ökat något sedan 2010. Ett flertal av dessa är inte namngivna i grafen i brist på plats.
Sammanfattningsvis är de syriska och irakiska dialekterna de i särklass största bland arabisktalande personer i Sverige. Den irakiska dialekten har en betydande närvaro i landet sedan 90-talet medan den syriska dialekten idag antagligen är den största. Den tredje största dialekten är den libanesiska, med ett talarantal som varit relativt stabilt sedan 90-talet
Referenser
Parkvall, M. (2018). Arabiska Sveriges näst största modersmål. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arabiska-sveriges-nast-storsta-modersmal/av/mikael-parkvall
Parkvall, M. (2009). Sveriges språk: Vem talar vad och var? Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28743