Exempel på svensk-arabisk kodväxling

2016-05-07
Taggar: misc
Längd: medium

Update 2019-02-08 — Exempel nu i omvänd kronologisk ordning med senaster först.

Det följande är intressanta och/eller lustiga exempel på spontan svenska-arabisk kodväxling som jag noterat i min omgivning. Listan utvidgas kontinuerligt i och med att ny data tillkommer.

I de glosserade exemplen nedan är de arabiska elementen angivna i kursiv text och de svenska elementen i upprätt text. Längst ner på sidan finns en lista med förkortningar.


  • 22-10-07 – Samtal mellan unga kvinnor på café. Centrala Göteborg.

    innu favorit‑u
    inte DP favorit‑3MS
    Alltså, det är inte hans favorit.
  • 2022-09-13 – A.

    al‑risk illi finns
    BES‑risk som finns
    Risken som finns […]
  • 2022-09-12 – A.

    shlōn b‑t‑fungera
    hur IND-3FS‑fungera
    Hur fungerar den?
  • 22-06 — R. Svar på anklagelse från hans son.

    ana b‑ākul godis bi‑l‑helger ā
    jag IND‑1S‑äter godis PREP‑BES‑helger INT
    Äter jag godis på helgerna!?
  • 2022-01-11 – Z., förklarar reglerna för ett brädspel.

    hōn ʿand‑ak el‑mål‑s
    här hos‑2MS BES‑mål‑PL
    Här har du målen?

    Detta är det första exemplet jag hört på kodväxling i ett och samma ord som innefattar tre språk. I el‑mål‑s är den bestämda artikeln arabisk, ordstammen svensk, och pluralsuffixet engelskt.

  • 2022-01-04 – Man som diskuterar en företagsidé med en vän. Överhörd på café, Malmö.

    majāl el‑wāḥid b‑yaʿmal bolla maʿ‑ha
    finns möjlighet man IND‑3MS.gör bolla med‑henne
    Finns det möjlighet att få bolla [idéer] med henne?

    Personen upprepade uttrycket flera gånger och tycks ha lånat och grammatisk omvandlat bolla från det svenska idiomatiska uttrycket bolla idéer.

  • 2021-12-23 – Anställd och kund på shawarmarestaurang, Malmö.

    bidd‑ak maʿ‑hun dricka
    vilja‑din med‑dem dricka
    Vill du ha dricka med dem?
    laʾ bidūn dricka
    nej utan dricka
    Nej. Utan dricka.
  • 2021-12-23 – Man på shawarmarestaurang, Malmö.

    rulle jāj u‑rulle laḥme
    rulle kyckling och‑rulle kött
    En kycklingrulle och en och en köttrulle.

    Rulle används som första led i en genitivkonstruktion som motsvarighet till kycklingrulle.

  • 2021-06-06 – Jo. (9 år)

    han e b‑ye‑tġālaz hela tiden
    han är IND‑3MS‑tramsar hela tiden
    Han tramsar hela tiden

    Svenskt e [är] som möjlig markör för progressiv aspekt.

  • 2021-06-06 – D.

    marra šuftu bis‑skola
    NEG en.gång sett.1SG‑3MS i‑BES‑skola
    Såg jag inte honom en gång på skolan?

    Assimilation av arabisk bestämd artikel l‑ vid “solbokstav” i svenskt ord. Jfr. exempel nedan.

  • 2021-06 – M.

    ʿamlu beställa li‑Playstation xamse
    gjorde‑3MPL beställa för‑Playstation fem
    De beställd Playstation 5.

    Svenska infinitiv använda som dummy-verb tar direkt objekt med prepositionen li‑.

  • 2021-05 – H.

    fakkart eza kent bis‑stan
    tänkte.1SG om var.2MS i‑BES‑stan
    Jag tänkte ifall du var på stan.

    Assimilation av arabisk bestämd artikel l‑ vid “solbokstav” i svenskt ord.

  • 2021-05 – H.

    tnēn ʿamlu avboka
    finns två gjorde.3PL avboka

    ʿamil som dummy-verb med svenskt infinitiv.

  • 2021-01 – A.

    Hämta al‑stol
    Hämta BES‑stol
    Hämta stolen.

    Talare som inte assimilation arabisk bestämd artikel l‑ vid “solbokstav” i svenskt ord, till skillnad från andra talare. Oklart om detta är en lexikal eller individuell variation.

  • 2020 – A.

    Har du tḥett märke till den?
    Har du 2S.lägga märke till den?
    Har du lagt märke till den?

    Kodväxling i ett idiomatiskt uttryck.

  • 2020 – A.

    tkattir. yimken itnēn bt‑räcker
    NEG 2S.lägg.mycket kanske två IND.2S‑räcker
    Lägg inte så mycket. Två räcker nog.
  • 2019-09 – A.

    vet du vad jag ḥlim‑de
    vet du vad jag dröm‑DÅTID
    Vet du vad jag drömde?
  • 2019-08 – A.

    aʿṭā‑ni min il‑kəbāb il‑äcklig
    gav.3M‑mig av BES‑kebab BES‑äcklig
    Han gav mig av den äckliga kebaben.
  • 2019-02 – A.

    ʿāmil‑a ʿaḍāfir jätte ṭwaal
    gör.PART‑F naglar jätte lång.PL
    Hon har gjort jättelånga naglar.
  • 2018-05 – A. Om en buss som inte har påstigning på den här hållplatsen.

    hāy b‑yi‑n‑tar
    den.här inte IND‑3MS‑PASS‑tar
    Den här tas inte./Man kan inte ta den här.

    Passivformer används ofta modalt i arabiska för att ange att något kan göras, inte bara att det görs. Den svenska verbstammen tar bär böjt endast för tempus. När det används i en arabisk kontext behöver talaren därför förse det med den grammatiska information som på arabiska är obligatoriskt för ett finit verb utöver tempus, dvs. modus, person, numerus och genus, vilket sker med arabiska prefix.

  • 2018-02-09 – A.

    det finns som du kan tištarī‑hun av minn‑i
    det finns som du kan 2MS.köpa‑dem av från‑mig
    Det finns [några] som du kan köpa av mig.

    På arabiska är pronomina suffigerade till prepositioner, som i minn‑i ‘från‑mig’. Talaren växlar här till svenska med prepositionen av efter det arabiska verbet tištarī‑hun ‘du köper dem’. Tydligen kan man inte på den svenska prepositionens hänga på det arabiska suffigerade pronomenet ‑i ‘mig’ (*av‑i). Talaren måste därför upprepa prepositionen på arabiska för att lägga till det arabiska suffigerade pronomenet och få en syntaktiskt fullständig mening. Detta resulterar i en dubbel preposition, först på svenska och sedan på arabiska.

    (I talarens svenska kräver verbfrasen det finns inte ett explicit subjekt.)

  • 2017-09-10 – A.

    har du sett min mobil ši?
    har du sett min mobil någonting?
    Har du sett min mobil?

    Svensk mening med en efterställd arabisk frågepartikel.

  • 2017-04-26 — A.

    ana jag måste sticka snart
    jag jag måste sticka snart
    Jag måste sticka snart.

    På arabiska kan man mycket mer fritt än i svenska topikalisera, dvs. placera ett ord i början av meningen för att ange dess ämne. Det topikaliserade ordet är inte syntaktiskt bundet till satsen. Här topikaliserar talaren meningen med ana ‘jag’ och växlar sedan till svenska med en sats som inleds med “jag”, så att pronomenet jag yttras två gånger efter varandra, först som en arabisk topikalisering och sedan som ett svenskt pronominalt subjekt. Utan kodväxlingen mellan de två “jagen” hade meningen varit ogrammatisk både på svenska och arabiska (*Jag—jag måste sticka snart och *ana—ana baʿd šway lāzim rūḥ).

  • 2016-08-08 — A., om en kaktus i vardagsrummet.

    hay ʿam tväxa maʿʾūl
    den.här PROG 3FS.växer inte vettig
    Den här växer jättesnabbt.
  • 2016-08-03 — Jag.

    vi går och n‑baddil‑den awwal ši
    vi går och 1PL‑byter‑den första sak
    Vi går och byter den först.

    Jag trodde inte jag var kapabel till avancerad intersentential kodväxling, så hör jag mig kläcka ur mig den här meningen om hur vi bäst bör planera rutten i ett köpcentrum. Meningen övergår till arabiska efter och (som här är en complementizer till verbet och inte en konjunktion). Det svenska objektspronominet -den är suffigerat till verbet i enlighet med arabisk syntax.

  • 2016-05-29 — A.

    iḏa minʾūl såhär
    om 1PL.säger såhär
    Om vi säger såhär: …

    Direktöversättningen till (syrisk) Arabiska av det svenska uttrycket om vi säger såhär för att presentera ett förslag eller en hypotetisk situation, iḏa minʾūl hākaḏa/hēk, är idiomatiskt inkorrekt. (Möjligen kan man säga iḏa minʾūl innu … ‘Om vi säga att …’) Kodväxlar man till svenska mitt i uttrycket följer det svenska idiomatiska regler och blir därmed acceptabelt. Detta tycks vara vad som har hänt här.

  • 2016-05-05 — A.

    ʿind‑u ktīr afkār innu yaʿmal saker och ting
    hos‑honom mycket tankar att 3MS.gör saker och ting
    Han har många tankar om att göra saker och ting.

    När man lär sig ett nytt språk når man förr eller senare en fas där man börjar bli flytande genom att utveckla en repertoar av fraser som ofta överanvänds. För talaren i det här exemplet var saker och ting en sådan fras. Hen är nu helt flytande i svenska och frasen hänger fortfarande kvar även när hen pratar arabiska, antagligen också för att det inte finns någon bra arabisk fras som fyller samma funktion.

  • 2016-04-30 — J. angående en bekants lägenhet.

    ʿam yaʿmil‑l‑u renovera u‑biddu yabīʿ‑u
    PROG 3MS.gör‑PREP‑den renovera och‑vill.3MS 3MS.sälja‑den
    Han håller på att renovera den och ska sälja den.

    Den här specifika talaren använder väldigt ofta i arabiska kontexter “dummy”-verbet ʿamal ‘göra’ följt av ett svenskt infinitiv för att konsturera verb. I exemplet ovan yaʿmal renovera. Med den här strategin skulle till exempel frasen b-thoppu av i exemplet ovan kunna formuleras b-yaʿmalu hoppa av.

  • 2016-04-29 — A., angående svårigheter med polisyrket.

    ktīr min‑hum ʿam yihoppu av
    finns många av‑dom PROG M.hoppa.PL av
    Det är många av dem som hoppar av.
  • 2016-04-21 — A., angående en murgröna på balkongen.

    xallī‑ha t sol šway grann
    låt‑den 3FS.få sol lite grann
    Låt den få lite sol.
  • Inget datum — A., angående alternativa resvägar.

    ana bi‑l‑annars bāxuḏ al‑bāṣ raqm xamsa
    jag PRE‑BES‑annars 1S.tar BES‑buss nummer fem
    Annars tar jag buss nummer fem.
  • 2010 — Ung kvinna till väninna på Foodland, nära Värnhemstorget i Malmö.

    naštari godisiyyāt?
    1PL.köper godis.ADJ.PL
    Ska vi köpa godis?

    Det är oklart varför talaren först adejktivifierar ordet godis med ändelsen iyy i samband med pluralbildningen.


Förkortningar:

1 första person
2 andra person
3 tredje person
ADJ adjektiv
BES bestämd artikel
DP diskurspartikel
DUA dualis
F feminin
IND indikativ
INT interogativ
M maskulin
PART particip
PASS passiv
PL plural
PRE preposition
PROG progressiv aspekt
S singular