Exempel på svensk-arabisk kodväxling
Update 2019-02-08 — Exempel nu i omvänd kronologisk ordning.
Det följande är intressanta och/eller lustiga exempel på spontan svenska-arabisk kodväxling som jag noterat i min omgivning. Listan utvidgas kontinuerligt i och med att ny data tillkommer.
I de glosserade exemplen nedan är de arabiska elementen angivna i kursiv text och de svenska elementen i upprätt text. Längst ner på sidan finns en lista med förkortningar.
-
2024-09-02 – X. (frisör)
mā btḥibb at‑tunna mū? NEG 2MS.vill.ha DEF-tunna NEG Du vill inte att jag ska tunna ut, va? Detta är det första exemplet jag hört på hur ett svenskt infinitiv (“tunna”, som i “att tunna ut håret”) används i en arabisk mening som ett verbalnomen (maṣdar), antagligen i stället för taxfīf ‘uttunning/att tunna ut’. Notera hur det här ordet därmed byter ordklass, från verb i svenska till att bli ett substantiv när det lånas in i arabiska.
-
2024-08-19 – A. Vid åsynen av av ett par strumpor med vattenmelonmotiv.
När har du köpt baṭṭīx jrābāt? När har du köpt vattenmelon strumpor När har du köpt vattenmelonstrumpor. Växling till arabiska med med två substantiv. Bytet sker endast i lexikon, inte i syntax, i det att de arabiska orden är en ordagrann kalkering av ett svenskt (nybildat) sammansatt ord, underliggande vattenmelonstrumpor. Arabisk syntax hade krävt en genitivkonstruktion (iḍāfa) med ordföljden jrābāt battīx, ‘strumpor av vattenmelon’.
-
22-10-07 – Samtal mellan unga kvinnor på café. Centrala Göteborg.
mū innu favorit‑u inte DP favorit‑3MS Alltså, det är inte hans favorit. -
2022-09-13 – A.
al‑risk illi finns BES‑risk som finns Risken som finns […] -
2022-09-12 – A.
shlōn b‑t‑fungera hur IND-3FS‑fungera Hur fungerar den? -
22-06 — R. Svar på anklagelse från hans son.
ana b‑ākul godis bi‑l‑helger ā jag IND‑1S‑äter godis PREP‑BES‑helger INT Äter jag godis på helgerna!? -
2022-01-11 – Z., förklarar reglerna för ett brädspel.
hōn ʿand‑ak el‑mål‑s här hos‑2MS BES‑mål‑PL Här har du målen? Detta är det första exemplet jag hört på kodväxling i ett och samma ord som innefattar tre språk. I el‑mål‑s är den bestämda artikeln arabisk, ordstammen svensk, och pluralsuffixet engelskt.
-
2022-01-04 – Man som diskuterar en företagsidé med en vän. Överhörd på café, Malmö.
fī majāl el‑wāḥid b‑yaʿmal bolla maʿ‑ha finns möjlighet man IND‑3MS.gör bolla med‑henne Finns det möjlighet att få bolla [idéer] med henne? Personen upprepade uttrycket flera gånger och tycks ha lånat och grammatisk omvandlat bolla från det svenska idiomatiska uttrycket bolla idéer.
-
2021-12-23 – Anställd och kund på shawarmarestaurang, Malmö.
bidd‑ak maʿ‑hun dricka vilja‑din med‑dem dricka Vill du ha dricka med dem? laʾ bidūn dricka nej utan dricka Nej. Utan dricka. -
2021-12-23 – Man på shawarmarestaurang, Malmö.
rulle jāj u‑rulle laḥme rulle kyckling och‑rulle kött En kycklingrulle och en och en köttrulle. Rulle används som första led i en genitivkonstruktion som motsvarighet till kycklingrulle.
-
2021-06-06 – Jo. (9 år)
han e b‑ye‑tġālaz hela tiden han är IND‑3MS‑tramsar hela tiden Han tramsar hela tiden Svenskt e [är] som möjlig markör för progressiv aspekt.
-
2021-06-06 – D.
mū marra šuft‑u bi‑s‑skola NEG en.gång sett.1SG‑3MS i‑BES‑skola Såg jag inte honom en gång på skolan? Assimilation av arabisk bestämd artikel l‑ vid “solbokstav” i svenskt ord. Jfr. exempel nedan.
-
2021-06 – M.
ʿamlu beställa li‑Playstation xamse gjorde‑3MPL beställa för‑Playstation fem De beställd Playstation 5. Svenska infinitiv använda som dummy-verb tar direkt objekt med prepositionen li‑.
-
fakkart eza kent bi‑s‑stan tänkte.1SG om var.2MS i‑BES‑stan Jag tänkte ifall du var på stan. Assimilation av arabisk bestämd artikel l‑ vid “solbokstav” i svenskt ord.
-
2021-05 – H.
fī tnēn ʿamlu avboka finns två gjorde.3PL avboka ʿamil som dummy-verb med svenskt infinitiv.
-
2021-01 – A.
Hämta al‑stol Hämta BES‑stol Hämta stolen. Talare som inte assimilation arabisk bestämd artikel l‑ vid “solbokstav” i svenskt ord, till skillnad från andra talare. Oklart om detta är en lexikal eller individuell variation.
-
2020 – A.
Har du tḥett märke till den? Har du 2S.lägga märke till den? Har du lagt märke till den? Kodväxling i ett idiomatiskt uttryck.
-
2020 – A.
mā tkattir. yimken itnēn bt‑räcker NEG 2S.lägg.mycket kanske två IND.2S‑räcker Lägg inte så mycket. Två räcker nog. -
2019-09 – A.
vet du vad jag ḥlim‑de vet du vad jag dröm‑DÅTID Vet du vad jag drömde? -
2019-08 – A.
aʿṭā‑ni min il‑kəbāb il‑äcklig gav.3M‑mig av BES‑kebab BES‑äcklig Han gav mig av den äckliga kebaben. -
2019-02 – A.
ʿāmil‑a ʿaḍāfir jätte ṭwaal gör.PART‑F naglar jätte lång.PL Hon har gjort jättelånga naglar. -
2018-05 – A. Om en buss som inte har påstigning på den här hållplatsen.
hāy mā b‑yi‑n‑tar den.här inte IND‑3MS‑PASS‑tar Den här tas inte./Man kan inte ta den här. Passivformer används ofta modalt i arabiska för att ange att något kan göras, inte bara att det görs. Den svenska verbstammen tar bär böjt endast för tempus. När det används i en arabisk kontext behöver talaren därför förse det med den grammatiska information som på arabiska är obligatoriskt för ett finit verb utöver tempus, dvs. modus, person, numerus och genus, vilket sker med arabiska prefix.
-
2018-02-09 – A.
det finns som du kan tištarī‑hun av minn‑i det finns som du kan 2MS.köpa‑dem av från‑mig Det finns [några] som du kan köpa av mig. På arabiska är pronomina suffigerade till prepositioner, som i minn‑i ‘från‑mig’. Talaren växlar här till svenska med prepositionen av efter det arabiska verbet tištarī‑hun ‘du köper dem’. Tydligen kan man inte på den svenska prepositionens hänga på det arabiska suffigerade pronomenet ‑i ‘mig’ (*av‑i). Talaren måste därför upprepa prepositionen på arabiska för att lägga till det arabiska suffigerade pronomenet och få en syntaktiskt fullständig mening. Detta resulterar i en dubbel preposition, först på svenska och sedan på arabiska.
(I talarens svenska kräver verbfrasen det finns inte ett explicit subjekt.)
-
2017-09-10 – A.
har du sett min mobil ši? har du sett min mobil någonting? Har du sett min mobil? Svensk mening med en efterställd arabisk frågepartikel.
-
2017-04-26 — A.
ana jag måste sticka snart jag jag måste sticka snart Jag måste sticka snart. På arabiska kan man mycket mer fritt än i svenska topikalisera, dvs. placera ett ord i början av meningen för att ange dess ämne. Det topikaliserade ordet är inte syntaktiskt bundet till satsen. Här topikaliserar talaren meningen med ana ‘jag’ och växlar sedan till svenska med en sats som inleds med “jag”, så att pronomenet jag yttras två gånger efter varandra, först som en arabisk topikalisering och sedan som ett svenskt pronominalt subjekt. Utan kodväxlingen mellan de två “jagen” hade meningen varit ogrammatisk både på svenska och arabiska (*Jag—jag måste sticka snart och *ana—ana baʿd šway lāzim rūḥ).
-
2016-08-08 — A., om en kaktus i vardagsrummet.
hay ʿam tväxa mū maʿʾūl den.här PROG 3FS.växer inte vettig Den här växer jättesnabbt. -
2016-08-03 — Jag.
vi går och n‑baddil‑den awwal ši vi går och 1PL‑byter‑den första sak Vi går och byter den först. Jag trodde inte jag var kapabel till avancerad intersentential kodväxling, så hör jag mig kläcka ur mig den här meningen om hur vi bäst bör planera rutten i ett köpcentrum. Meningen övergår till arabiska efter och (som här är en complementizer till verbet gå och inte en konjunktion). Det svenska objektspronominet -den är suffigerat till verbet i enlighet med arabisk syntax.
-
2016-05-29 — A.
iḏa minʾūl såhär om 1PL.säger såhär Om vi säger såhär: … Direktöversättningen till (syrisk) Arabiska av det svenska uttrycket om vi säger såhär för att presentera ett förslag eller en hypotetisk situation, iḏa minʾūl hākaḏa/hēk, är idiomatiskt inkorrekt. (Möjligen kan man säga iḏa minʾūl innu … ‘Om vi säga att …’) Kodväxlar man till svenska mitt i uttrycket följer det svenska idiomatiska regler och blir därmed acceptabelt. Detta tycks vara vad som har hänt här.
-
2016-05-05 — A.
ʿind‑u ktīr afkār innu yaʿmal saker och ting hos‑honom mycket tankar att 3MS.gör saker och ting Han har många tankar om att göra saker och ting. När man lär sig ett nytt språk når man förr eller senare en fas där man börjar bli flytande genom att utveckla en repertoar av fraser som ofta överanvänds. För talaren i det här exemplet var saker och ting en sådan fras. Hen är nu helt flytande i svenska och frasen hänger fortfarande kvar även när hen pratar arabiska, antagligen också för att det inte finns någon bra arabisk fras som fyller samma funktion.
-
2016-04-30 — J. angående en bekants lägenhet.
ʿam yaʿmil‑l‑u renovera u‑biddu yabīʿ‑u PROG 3MS.gör‑PREP‑den renovera och‑vill.3MS 3MS.sälja‑den Han håller på att renovera den och ska sälja den. Den här specifika talaren använder väldigt ofta i arabiska kontexter “dummy”-verbet ʿamal ‘göra’ följt av ett svenskt infinitiv för att konsturera verb. I exemplet ovan yaʿmal renovera. Med den här strategin skulle till exempel frasen b-thoppu av i exemplet ovan kunna formuleras b-yaʿmalu hoppa av.
-
2016-04-29 — A., angående svårigheter med polisyrket.
fī ktīr min‑hum ʿam yihoppu av finns många av‑dom PROG M.hoppa.PL av Det är många av dem som hoppar av. -
2016-04-21 — A., angående en murgröna på balkongen.
xallī‑ha tfå sol šway grann låt‑den 3FS.få sol lite grann Låt den få lite sol. -
Inget datum — A., angående alternativa resvägar.
ana bi‑l‑annars bāxuḏ al‑bāṣ raqm xamsa jag PRE‑BES‑annars 1S.tar BES‑buss nummer fem Annars tar jag buss nummer fem. -
2010 — Ung kvinna till väninna på Foodland, nära Värnhemstorget i Malmö.
naštari godisiyyāt? 1PL.köper godis.ADJ.PL Ska vi köpa godis? Det är oklart varför talaren först adejktivifierar ordet godis med ändelsen iyy i samband med pluralbildningen.
Förkortningar:
| 1 | första person |
| 2 | andra person |
| 3 | tredje person |
| ADJ | adjektiv |
| BES | bestämd artikel |
| DP | diskurspartikel |
| DUA | dualis |
| F | feminin |
| IND | indikativ |
| INT | interogativ |
| M | maskulin |
| PART | particip |
| PASS | passiv |
| PL | plural |
| PRE | preposition |
| PROG | progressiv aspekt |
| S | singular |